Posttraumatisk tillväxt – när krisen leder till personlig utveckling

Livet innehåller oundvikligen svåra händelser. Sjukdom, förluster, olyckor och andra omvälvande upplevelser drabbar oss alla. Men mitt i smärtan och sorgen finns en oväntad möjlighet – potentialen att växa som människor. Posttraumatisk tillväxt (PTG) är den positiva psykologiska förändring som kan komma efter en svår livskris. Det handlar inte om att förneka det jobbiga, utan om att inse att kriser kan leda till djupgående personlig utveckling.

Vad innebär posttraumatisk tillväxt?

Posttraumatisk tillväxt (PTG) myntades av psykologerna Richard Tedeschi och Lawrence Calhoun för att beskriva positiva psykologiska förändringar efter trauma eller utmanande situationer. Det handlar inte om att bara återgå till det normala, utan om att nå en högre nivå av psykologiskt välbefinnande. Forskning visar att denna process ofta innebär att våra grundläggande föreställningar om världen och oss själva skakas om. De ”kognitiva scheman” vi använder för att förstå livet kan krossas, vilket tvingar oss att omvärdera värderingar, prioriteringar och vår syn på tillvaron. Genom denna process kan vi växa.

Denna omvärdering kan leda till flera positiva förändringar. Många upplever en större uppskattning för livet, där vardagsproblem blir mindre i ljuset av det man överlevt. En starkare känsla av personlig styrka är också vanlig – en tro på att man kan klara framtida utmaningar. Relationer kan fördjupas, och en del finner en ny mening i livet. Nya möjligheter kan också öppna sig, och för vissa innebär PTG en andlig utveckling.

Olika faktorer som påverkar

Om vi upplever PTG efter en traumatisk händelse beror på en kombination av faktorer. Det handlar om våra personliga egenskaper, omständigheterna kring traumat och vilket stöd vi får.

Personliga egenskaper

Personlighetsdrag som optimism, tacksamhet och hopp, och självmedkänsla är positivt relaterade till PTG. Även ”deliberativ ruminering” – att aktivt bearbeta händelsen – är viktigt. Det handlar inte om att älta det negativa, utan om att reflektera konstruktivt för att omvärdera sin världsbild. Att älta tenderar att dra ner oss i negativa tankespiraler, medan deliberativ ruminering handlar om att aktivt söka mening och förståelse. Ålder kan också spela in; äldre personer rapporterar ofta högre nivåer av PTG, möjligen tack vare större livserfarenhet.

Betydelsen av händelsen och stöttning

Traumat måste vara omvälvande för att PTG ska ske. Hur central händelsen är för vår identitet påverkar också – ju mer central, desto större potential för tillväxt. Men stödet från omgivningen är avgörande. Att ha personer som lyssnar och stöttar är viktigt. Socialt stöd, både från nära och kära och samhället, är en viktig skyddsfaktor. Forskning visar att faktorer som familjär samhörighet och psykosocialt säkerhetsklimat på arbetsplatsen kan påverka PTG positivt.

Fler faktorer

Forskning visar att sociodemografiska faktorer som ålder (yngre individer tenderar att rapportera högre PTG), och COVID-19-relaterade faktorer (att ha blivit smittad eller upplevt oro) kan påverka. Även individuella faktorer som resiliens, religiositet och socialt engagemang spelar roll. Intressant nog har studier funnit ett positivt samband mellan posttraumatiska stressymtom (PTSS) och PTG. Detta kan tyda på att en viss nivå av psykisk stress kan vara en förutsättning – det är kampen som leder till förändring.

Olika situationer, liknande utveckling

PTG kan uppstå efter olika traumatiska händelser – naturkatastrofer, sjukdomar, relationsbrott eller förluster. Även COVID-19-pandemin, en global kris, kunde leda till PTG. Många upplevde positiva förändringar trots den psykiska stressen.

PTG har studerats inom yrkesgrupper som poliser, som ofta exponeras för traumatiska händelser. En svensk studie visade att poliser kan rapportera ökad uppskattning för livet, starkare relationer, ökad resiliens och existentiell tillväxt efter trauma.

Tillväxt och psykisk ohälsa

PTG och psykisk ohälsa, som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), utesluter inte varandra. PTSD kännetecknas av påträngande minnen och undvikande. Men även mitt i dessa svårigheter kan man uppleva PTG. En viss nivå av psykisk stress kan faktiskt vara en förutsättning – det är kampen som leder till förändring.

Inte alltid en spikrak resa

Det är viktigt att komma ihåg att all ”tillväxt” inte är äkta. Ibland kan det handla om en ”illusorisk tillväxt”, där man upplever en positiv förändring som inte är förankrad i verkligheten. Detta kan bero på faktorer som maladaptiva copingstrategier eller överdriven optimism. Därför är det viktigt att skilja mellan verklig och illusorisk tillväxt för att förstå PTG-processen.

Hur kan man främja posttraumatisk tillväxt?

Även om vi inte kan förutse trauman, kan vi stärka vår resiliens och potential för PTG. Genom att bygga starka sociala nätverk och utveckla egenskaper som öppenhet och känslomässig stabilitet, skapar vi bättre förutsättningar.

Några steg på vägen

Här är några strategier:

Att skriva dagbok kan hjälpa till att bearbeta traumat och se mönster. Detta kan vara en form av deliberativ ruminering.

Mindfulness kan minska stress och öka förmågan att hantera svåra känslor, vilket är värdefullt vid PTSD.

Att reflektera över vad man är tacksam för kan öka positiva känslor och stärka känslan av mening, vilket är en del av PTG.

Att prata med nära och kära, eller en terapeut, kan ge stöd. Forskning visar att kollegialt stöd är viktigt, särskilt vid trauma i arbetet.

Psykologisk hjälp, som KBT, kan skapa nya tankemönster. Att främja PTG kan förbättra ångest och depression. Men PTG kan inte tvingas fram. Det är en process som tar tid och kräver stöd. Vi bör inte pressa de som kämpar genom att förvänta oss att de ska ”bli bättre”. Varje persons upplevelse är unik.

En ljusare framtid

Posttraumatisk tillväxt ger en nyanserad bild av den mänskliga upplevelsen. Även i mörkret finns potential för utveckling. Det handlar inte om att romantisera lidandet, utan om att erkänna vår förmåga till anpassning och tillväxt – även när livet är svårt. Genom att fortsätta utforska detta kan vi lära oss att stödja varandra, inte bara för att överleva kriser, utan också för att finna en väg till personlig utveckling. Framtida forskning är avgörande för att förstå dynamiken i PTG-processen. Om du kämpar efter en svår händelse, kom ihåg att du inte är ensam. Det finns stöd att få, och det finns en möjlighet att växa genom det svåra. Tveka inte att söka professionell hjälp om du behöver det.